Allt har ett slut

…så även en semester.
Vi packade ihop oss och skrev ett par rader i Gästboken

Lämnade lite tips på var man kan hitta stark mat, om man nu tål det.

Glömde fotografera termometern som visade 23 grader på morgonen kl 06.30
om det nu stämde så kan jag meddela att det var väldigt fuktigt och varmt ute.
Märkligt att behöva använda vindrutetorkarna på fast det inte regnade.

Vi åkte förbi den här brinnande busken…

…..och fortsatte förbi skidbackarna….

Köade lite här…

….och lite där…

Vi funderade om de inte skulle behöva bygga ut flygplatsen lite.

Personalen var väldigt stressade och meddelade om inte alla var på plats inom
fem…skulle vi få vänta i en och en halv timme till nästa slottid.

Vi hade tur och kom upp i luften, och vinkade ”hasta luego” till Spanien

Jag såg en massa spännande molnformationer, höga berg
och djupa dalar. Men så fick jag syn på en fågel där nere…


Men när jag tittade tittade lite närmare hemma såg jag
något helt annat…

Heippa!


En liten fågel…


En liten pelefant

Parkeringskaos, trängsel och gyttjebad


Jag överdriver inte om jag säger att de här två kvinnorna stod där och
gafflade i 40 minuter innan en av dem fick ge sig om vem som skulle
få tillgång till parkeringsfickan. Spanjorer verkar vara av segt virke.
Visst, det var hårdvaluta om parkeringsplatserna hela veckan, vi såg
vår granne (från terrassen) åka minst fem varv, han såg inte glad ut.

Vi satt som sagt i godan ro på terrassen efter att vi  hade varit på
La Zenia/Alcampo och inhandlat dessa godingar för en billig peng

Här mumsade vi för fullt på vår lunch.
Vansinnigt gott!

Härligt med sol och värme, men att kunna krypa in i skuggan
det var ett måste emellanåt.

Vi testade även strandlivet.
Augusti är ju fortfarande semestertid i Spanien och alla barn var lediga
från skolan, då var det trångt. Men spanjorerna fick ändå plats med sina
partytält och stora kylväskor för hela släkten. Vi stod ut ett par timmar,
de var nog kvar till solen gick ner.

Det var iallafall mina badtemperaturer – badade flera gånger!!!

Förra året var vi i Lo Pagan.

Jag gillade stället så mycket att vi åkte dit igen…
Förra året fick vi en gratis flyguppvisning

I form av ett hjärta ! (inget bra foto men det var svårt att se i solgasset)
I år såg vi inget av det.
Förra året var premiär för de modiga som stod ut med stanken –
att smörja in sig med lite närande gyttja….Här följer lite instruktioner…

Förra årets bild.

Det var då…och det var tur att jag höll avståndet.

I år nöjde han sig med överkroppen…mig kunde han inte lura ner!

Det var fullt av svarta människor på varje brygga…

Det fläktade skönt där på piren och en härlig blå himmel.
Lika härligt blå var den här blomman!

Heippa!

 

Tusen Palmer

…eller Mil Palmeras
Blev lite småkär i stället förra året, vi var där tre gånger.

Den här gången hade vi havsutsikt och takterass. Perfekt!
Det var strålande sol och en värme som vi inte riktigt hade räknat med… men så skönt och efterlängtat!
Stundtals var det fullt av parkerade bilar på den tomma plätten i mitten. Här är inte folk blyga minsann
de byter om vid bilen.

De vägrade helt enkelt att gå hem. Trodde att de hade fått nog vid 19:30

Även klockan 20;30 såg vi att det fanns mängder av badsugna på stranden bredvid

Men vi var på jakt efter mat. Stark mat!
Mexicanfood.
Här är det kycklingvingar och starka såser!

(men ge mig tyget!!! Förstås var det inhandlat i Mexico!)

Gillar när inredningen är lite som det vill, fanns mycket att titta på medan man väntade.
Vi åt flera olika smårätter och nästan rullade därifrån mätta och belåtna.

Jag kallar det för ”hålet i väggen” Vet man inte att det är en restaurang, ser man inte det på dagen
när man går förbi, för det ligger i ett bostadsområde. Vi kände ju att vi var tvungna att gå ner maten lite
och hamnade på en kvällsmarknad. Vi handlade inget godis, men det fanns jätte mycket annat fint hantverk.

Väldigt färgglatt!

Mer en annan dag, nu skiner solen och jag måste passa på när tillfälle ges.

 

Heippa!

Baksäteschaffis

Nej.
Inte min grej.
Flyga går bra, men att sitta i baksätet och kryssa mellan gator som är enkelriktade
och dessutom lite trött och jättehungrig är ingen bra kombo.

Men vi hittade till nyckelservicen innan de stängde.

Här nästan springer jag och försöker hålla huvudet kallt
medan jag håller på att förgås av värmeslag!!

Att hitta en parkering var en jätteutmaning!

Men i och för sig hade vi kunnat parkera som den här spanjoren

Jag skulle haft en papperspåse med mig!


Nu kom nästa utmaning….vi skulle hitta ut till stora vägen igen….

Som tur var chaffisen lugn som en filbunke och vi hittade ut ur cirkusen

Till och med med god marginal !

Det här skulle bli vår utsikt några dagar.

Vi åkte ju från regn och rusk och landande här.
Luften stod still och värmen som jag längtat så efter blev genast påtaglig.
Fort av med långbenen och långtröjan – på med flippfloppen och ut och leta mat!

Jag hittade ett ankben!

Sen var jag mätt och glad!

Heippa!

Uppe i det blå

Det är jag emellanåt.
Just nu är det inte så mycket blått på himlen,  men ett antal nyanser av grått.

Älskar dock fönsterplats på flyget.
Eftersom jag har lite svårt att koppla av och slumra till i flygstolen så går
tiden går mycket fortare om det finns intressanta objekt att kolla på
utanför fönstret. Det ändrar sig hela tiden om det inte är mulet förstås.

Bästa vädret att åka ifrån måste ju ändå vara det här;

För att några timmar senare landa och ha strålande sol och värme!

Vi kom iväg enligt tidtabellen och lämnar regnet.

Det är ändå lite fint även om molnen hänger…


Sen blev det lite svårare för mig att navigera….


Det fanns information på ryggstödet framför mig som jag kunde studera en stund,
tills det  klarnade upp.


En jätteorm ringlar sig fram där nere.


Det där ser ut som en jättespermie!… men det är det nog inte


Ett lapptäcke…


Men nu tror jag vi börjar närma oss land.. det måste vara en
rondell där nere……..


Japp! Nu bromsar kaptenen och det gick ju bra. Resan gick snabbt
och utan några gupp på vägen.  Kaptenen meddelade att det var varmt
och skönt ute och det tackade vi för.

Heippa!

Ida 14/9

Grattis till alla som heter så… Ida
(guuu så torrt!)

Idag försöker hinna ifatt mig själv lite.
Igen.

Sedan 1:a september jobbar jag hemifrån.
Det går bra, men måste utveckla schemat lite, så arbetet ska kännas
meningsfullt. Chefen (jag själv) är inte go att tas med,  hon har inte tid
med sådant tjafs när det finns viktigare saker att göra som att
dammsuga nätet.
Jag får ta det sen…

Nu ska jag sammanfatta  Augusti månad och se om det blev bra.


2/8 – Det här är suddigt, jag vet. Jag frös så mycket i blåsten plus att jag nästan sprang för att
komma hem för att  undvika det där svarta skulle blöta ner mig.
Har för mig att det bara var 12 grader.


4/8 – Här sitter jag på balkongen på jobbet och regnet bara öser ner! Lite rogivande ändå.
Det var ingen som ville göra mig sällskap där ute.

11/8 – Men så plötsligt händer det!

De hade hotat med regn men det blev en strålande kväll med härlig underhållning av Diggiloo.

Utomhuskonserter är väldigt trevligt när man kan ta med sin picknick-korg och egen stol eller filt.

12/8 – men sen var det tillbaka till det normala….

Jag misströstade inte för det var bara 5 dagar till jag fick värme!

Sammanfattning; Blev det bra då? Man har ju inte roligare än vad man klär sig,
och nu blev det regnkläder. Däremellan satt jag ju inne… ja, på jobbet alltså.

Men jag har  ätit gott.
”Stickans hemmagjorda” glass…
(den stackarn han får göra glass nästan för jämnan)

och hans goda mat… Lax med permesanpesto och grillade grönsaker…

…så det blev ju helt O.K  ändå måste jag medge.

Styra över vädret går ju inte.  Vill man garanterat ha sommarvärme  på sommaren, får man köpa det…
och åka iväg,  man kan inte förvänta sig det och bo i detta land iaf.

Jo, men jag är nöjd.
Tacksam för att jag kan kliva upp ur sängen för egen maskin.
Ta mig igenom dagen på ett smidigt sätt.
…oj, nu ska vi nog inte gå djupare än så.
Tackar också för den fina presenten jag fick sista dagen på mitt arbete.
Nu vet jag att jag ska börja samla på allt som heter Mateus

Heippa!

Backa tiden

Jag har haft ett brott på skrivnerven.

Inget farligt men en irriterande åkomma.
Nu hoppas jag att jag kan lappa ihop glappet med en tillbakablick
om vad som egentligen har hänt.

Att jag har jobbat hela sommaren har då inte gjort någe alls!
Tycker inte att jag har missat en enda fin dag.
Enligt mitt sätt att se på denna kyliga sommar, valde den nog
att hoppa över vårt land i år.
Varken de ljumma mornarna eller kvällarna infunnit sig.

Om jag ska ta och sammanfatta Juli i bilder får det bli så här;


Det började bra….

Men när vi skulle på utflykt till skärgården var det sämre.

Även om inte vädret var med oss var det så vackert där!

Det här är utsikten från stora huset… och dit kan man bara ta
sig med båt….

Där hade de en vedeldad bastu!!!

..och huset som man måste uppsöka ibland, såg ut så här inuti…

Väldigt charmigt ! ….med gasmask och allt!

Det stora blå öppnade sig på hemvägen.

Efter ett par dagar ordnade det till sig igen…

…men fortfarande ingen värme att tala om…
…men så plötsligt en dag i juli kom sommaren…

..och stranden var full av ”baddare”, dock inte vi eftersom jag inte gillar
att trängas.

Så, sammanfattningsvis; en bra början och ett bra slut på Juli månad.

Heippa!

…men vänta !

Jag måste ju visa …. kolla bara!
Så hjärtligt glad man blir!


….. min blomma ”vad-den-nu-heter” trivs iaf med tillvaron !